18/5 Hemma!

Då var vi hemma!

Sista natten på Koh Lanta fångade vi en nattgäst i huset, sen dess har vi noga sanerat våra tandborstar.

När vi kom till Thailand i mitten av Mars hade de första demonstrationerna startat, då kunde man åka förbi och titta på det som var fredliga demomstrationer. När vi var där nu var det värre. Hotellet vi bodde på då var t ex instängt i det område som liknar en krigszon, ockuperat av ”rödskjortor” och helt inringat regeringsstyrkorna. Den här gången var det inga roliga rubriker i Bangkok Post samma dag som vi kom dit, se bilden. Efter 29 döda i helgen, regeringsstyrkorna som trycker på hårdare, så var det spänt läge på åt vilket håll det skulle slå nu i krigandet. Men övernattningen några km från flygplatsen gick bra. Det vi såg var några militärkontroller på vägen. Islandsaskan som spökat under våren skötte sig. Det var skönt när planet väl lyfte från Bangkok.

Klockan 23 svensk tid landade vi trötta men lyckliga på Arlanda. Det gjorde däremot inte våra 5 väskor på totalt 90 kg, de var kvar i Berlin. Så helt klar kanske inte resan är ….

Utsövda och lurade av underbart sommarljus, så hoppade vi upp i tidigt ottan. Tack Kalle för smaskig frukost! Tack Lena för skönt bäddade sängar! Tack Anna & Klara för den fina skattjakten!

Last night:*** Fire show !! *** THANK YOU MR NUI !!!!!!

First of all a mega thank you to Mr Nui at Thai Orchid at Klong Dao Beach, for being such a great supportive coach. Within two weeks from Gösta’s decision to learn Gösta made a real fire show. Mr Nui is highly recommended!! And the restaurant Thai Orchid too.

Då var det dags. Göstas intensivkurs i Poys på dryg var slut. Dessutom sista kvällen på Koh Lanta. Kursavslutet hölls på Thai Orchid i regi av Mr Noi som drillat sina elever hårt nästan dagligen på stranden. ”Tror du att du kan den rörelsen??” ”-Bra, gör den 100 ggr till då.” Fast allt sagt på thai engelska, men barnen fattadee det tydliga budskapet bra.

Hur gick det då? Jo, spana in bilderna! Efter en middag med vänner på Thai Orchid så steg spänningen. Inför lärare och ett antal familjer skedde scendebuten med eld. Otroligt stolt Gösta hade klarat sitt skapligt läskiga och svåra mål.

Hur coolt som helst! Vilken finalkväll!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Fruktfinal!

I Tanzania, Indien och Thailand har det funnits gott om smarrig frukt. Olika sorter, olika säsonger, olika goda. Till vardags äter vi mest ananas, vattenmelon och mango. Sen smyger man in någon konstig sort ibland också.

Hur kan man då få en överblick av hur de egentligen smakar? Jo, såklart ordnar man en fruktprovning. Gösta och jag åkte till Saladans fruktmarknad och bunkrade med 15 olika sorter. Med oss hade vi en bok om Thailändska frukter. Den trevliga norska familjen med Åse, Ketil, Olav och Bror bjöds in.

Vad tyckte vi då?

RESULTAT FRUKTPROVNING:
1. Ananas
2. Longan
3. Mangosteen
Bifogat är hela scoren för alla 15 frukterna och stödjande bildbevis. Den som läser noga ser att varken Durian (frukternas konung) eller Jack fruit fick vara med. En av arangörerna ville inte ha in dem i huset, ännu mindre smaka.

Delar man upp resultatet i barn- och vuxensmak så blev resultatet:
VUXENSMAK
1. Ananas och Mango på delad plats
3. Mangosteen

BARNSMAK
1. Longan
3. Ananas och Mandarin

Klicka på länken för hela resultatet: Fruktprovning KohLanta

Detta bildspel kräver JavaScript.

Skolavslutningsfredag & Sista lördagskvällen på stranden….

För någon vecka sen bestämde vi oss för att åka hemåt Sverige nu på tisdag 18/5, lite tidigare än planerat. Bangkok är inget vidare stabilt med undantagstillstånd och vi är inte det minsta sugna på att bli fast här nere hela sommaren. Väntelistan på flygbolagen från Asien hemåt efter askan är äntligen i fas, även om vulkanen inte verkar vidare stabil heller. Sen erkänner vi glatt att budskapen hemifrån med skir svensk sommar på gång inkl olika kompisfester, lockar massa mer än hettan just nu. Gösta och Märta längtar spänt att återknyta kontakten med skolkompisarna hemma innan sommarlovet. Mattias kommer fortsätta att glida med sina föräldrar, men lär hänga lite i dagisparken bland sina kompisar.

Så i fredags var sista fredagen på skolan. För barn som slutar betyder det avtackning med medalj och applåder, en så stor händels att de knappt kunde somna på torsdagen. Jag har tidigare vurmat för dessa veckoavslutningar varje vecka när också något tema presenteras. Hela skolan hade nu haft ”konstnärstema”, med stranden i fokus. Så det blev vernisage, med teckningar, batik och andra konstverk. Flera barn läste upp sina vackra dikter som de skrivit till mästerverken. Jättehäftigt, från småttingar till stora ungdomar, allt samlat på samma ställe. Typ skitbra skolmiljö!

Så igår var också sista lördagkvällen på stranden. Därför frossar vi i en sån bildsvit idag. Om man gillar solnedgångar så är Koh Lanta det maffigaste vi sett på resan.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Yam Neauyang = Bästa thairätten nr 1 som finns???

Som ni säkert har listat ut har vi ganska bra koll på thai-mat vid det här laget. Vi har testat runt alla möjliga restaurager och försökt hitta våra favoriter. Här kommer en favorit från en absolut favoritrestaurang, Thai Orchid. Yam Neauyang, eller ”Grilled Beef Salad” för att försöka beskriva det i det tafatta engelska språket.

Ebba och jag har varit på matlagningskurs på favoritrestaurangen, spanat in hur de gör, fotat och försökt skapa ett recept av geniet Udom Nurachs smaskiga rätt. Det har ju varit vissa kommentarer på att vissa längtar efter mat, så hålltillgodo och sätt fart därhemma…

Receptet har nog aldrig funnits nerskrivet, så dimensionerna är de vi såg när det hackades och hälldes grejjor. Det räcker till 1-2 personer. Fotona kanske kan hjälpa till om något mot förmodan skulle vara oklart. Tveka inte, det är sjukt gott.

Recept Yam Neauyang: live av Udom Nurach på Thai Orchid, Koh Lanta

Hacka och bland i skål:
Selleri, smal (ca 1 dl)
Gul lök, skivad (ca 1/2 lök)
Salladslök (2- 3 st som skivas)
Gurka, ca 5 cm, halvera och skiva ca ½ cm tjocka
2 charlottenlök, eller lite rödlök, skiva tunnt

Skapa dressing:
Lime, saft från 3 st
1 msk socker
2-3 msk fish sauce (ta gärna mindre i taget och smaka av, de är olika salta ovh starka)
2-3 msk chilli pasta, kolla så det blir lagom starkt
Lite torkad chilli, ca 1/2 tsk mängd beroende på önskad styrka
Bland och smaka av. Mr Nurach sa just att det är här man kan skruva till ens egen smak.

Stek en skiva biff, ca 2-3 cm tjock. Efter smak, men medium rare blir smaskigast
Skiva i tunna skivor

Bland ihop alles till en smaskig röra, dvs i skålen, i med dressingen och köttskivorna

Ta fram en tallrik, lägg vanlig bladsallad underst i ett tunt lager över tallriken.
Häll på alles.
Dekorera med mynta och koriander.

Har du gjort rätt så ska det vara grymt gott, eller så har du dålig smak.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Avslutade och nya projekt med härliga kvällar

Det nya projektet är att Märta och Gösta har bestämt sig för att lära sig Poys, dvs att med händerna snurra en kedja med det som skall bli brinnande eld. Låter väl lämpligt för en 9-åring och 7-åring….Det betyder att det är uppställning kl 17.30 vid stranden varje dag med Mr Noi som är deras lärare. De snurrar febrilt i en timme varje dag, målet är att snurra med eld en kväll innan hemresan. Vi får återkomma om det..

Innan träningen har vi gett oss ner till havet när den värsta hettan lagt sig. Ja…man får faktiskt kalla det värsta hettan. Bara för att det är 5 grader hemma så blir inte 39 grader skönt. Men havet har bjudit på långa perfekta vågor för lek med bodysurf och madrasser. Barnen har skrattat så de kiknat och varit helt salt- och sandtvättade i munnar, näsor, öron mm. De har också tvingat sig över rädslan för maneter, de får alltid några små märken som svider, men det roliga vinner över rädslan. Tidigare har poolen dragit mest, så det känns otroligt kul att fått in den här dimensionen i leken.

Vad är det för projekt som blivit klara då? Jo, Märta har blivit ”utslängd” ur förskoleklassen och går numer med barnen i 1-2:an. Fröken tyckte det, Märta ville gärna det, hon njuter av läxor och spännande uppgifter. Gösta har haft ett mål att fixa multiplikationstabellen flytande. Peppande toppenfröken Sussi och han har kört hårt och idag lyckades han med testerna, mycket nöjd. Det har ju varit ett halvår i små klasser och det kanske inte är så konstigt, men ändå fascinerande vad otroligt bra undervisning som bra lärare i små grupper kan prestera.

Sen har barnen börjat tänka mycket på hemresan. De funderar i detalj på vad de ska göra etc. De vuxna tänker mest på vänner och god mat, maträtterna diskuteras gärna i detalj. Gårdagens bästa barnkommentarer var:

Gösta bekymrat: Jag undrar vad det första jag ska säga är, när jag träffar mina kompisar i skolan igen.
Märta: Vad sägs om ”Hej”

Här kommer lite bilder från träningen och badet.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Måndag igen!

Då var det måndag igen!

Kalasperioden för barn och vuxna har lugnat ner sig. Barnens lärare var på middag, ett suveränt gäng, otroligt engagerade. Kenneth var ju på besök förra veckan, vi tog bl a en 4 Island trip, dvs dagtripp med öhoppande i södra ”skärgården”. Helgen i Kuala Lumpur med Kenneth var en också fartfylld utflykt.

Vi är åter i vardagen. Det är inte så dumt. Då är det bara att ge sig ut i de 32 graderna på morgonen och springa. I förrgår tog havet rekord med 34 grader, ja det är sant. Normalt är det bara ca 31 grader i havet. Solen hade skint hela dagen och ytvattnet blås in på ett ”optimalt” sätt. Mattias vände i första vågen och sa att det var för hett, typ badvattnet i ett badkar. Han kallade det ”hett som kaffevatten”.

Nu är det inte många turister kvar på Lanta. De flesta restaurangerna längs stranden är stängda, alla småaffärer också. Längs vägen är det mera öppet. Ön har fått en ny bild som är fin. Mycket Thai-folk har kommit ut på stranden, den lever på ett annat sätt. I skolan är det bara 16 elever, det har både för- och nackdelar, men det är en riktigt mysig stämning.

Gösta och Märta har sent om sider kommit på att de vill lära sig ”Poys”. Så nu har de en lektion varje kväll på stranden med Mr Noi. Mr Noi har undervisat ett antal svenska barn till att få en farlig smak för eldshower, säkert ett brilliant partytrick i den svenska vintern och kommande tonårsperiod. De har inte kört med eld ännu, men vem vet, de gör snabba framsteg så kanske det går innan hemresan.

I Bangkok har det värsta trycket lugnat sig, får se om det är beständigt. Vulkanen verkar ju vara minst lika labil som Thaipolitiken. Även om det är härligt så är vi inte så värst sugna på att bli fast här i sommar.

En massa kalas….Märta 7 år!

På kalasfronten har det varit en ganska lugn vår. Men nu har vi tagit ifatt det en hel del, både barn och vuxna. Jag vaknade trött efter en helkväll på baren Pas med Gösta. Vi hade varit nere och kollat på en fireshow som en storebrorsa till en tjej i Göstas klass skulle göra. Vi blev kvar länge…. Det blev ett ett alternativt Valborgsfirande på stranden med rejält sen hemgång för mig och Gösta.

Ebba fick därför dra upp mig på födelsedagsmorgonen 1:a Maj när vi uppvaktade Märta på morgonen som fyllde 7 år. Nöjd och stolt lyssnade hon till sången (inte skönsången). Sen attackerade hon paketen ett efter ett, både hårda och mjuka paket. Efter frukost satte vi full fart. Märtas barnkalas startade redan kl 0930, så vi hade lite att fixa för att komma i ordning, inkl hämta tårtan. Märta hängde med till ”French Bakery” och hämtade en maffig snygg ananas- och banantårta med massa grädde. Med fin text, Marta 7 år. Prickarna saknades i Märta, men det löste vi snabbt med två russin. Kompisarna i klassen kom, men det var ett nätt men härligt kalas. Efter fina väl valda presenter och tårta, så gav vi oss till poolen för lekar och en skattjakt. Två timmar senare var alla nöjda, särskilt Märtis.

Senare på em kom Kenneth på besök från Sverige. Rakt in på ännu ett kalas, men nu ett 5-årskalas inkl vuxna. Godaste maten på Koh Lanta serverades, en smaskig tex mex buffet. Tillsammans med iskylda drycker av alla sorter.

Gräset är grönare på andra sidan & boktips!

Gräset sjunger inte bara, det brinner också. Det är dessutom alltid grönare på andra sidan. Hur går det ihop? Är det fyllesnack nu eller?

I Sverige har nu våren kommit. Det betyder att de 4-5 månader där man kan vänta sig mellan 10-25 grader är här (där). De andra 7-8 månaderna är det allt från vacker vargavinter till +10 grader, kanske lite bonus med extra brittsommar med 15 grader, men oftast bjuder britterna på något annat. Med det facitet är det inte så konstigt att miljontals svenskar tar en extra sväng till värmen, vissa får t o m för sig att stanna borta lite längre. Drömmen om värmen frodas fint i November, när det bara är 6 vinterlika månader kvar.

Men vad är det då man drömmer om? Jo såklart det ljumma gröna havet, med en klarblå himmel, en värmande sol och ljumma kvällar på en restaurang. Kanske nyttiga uteaktiviteter med strandlek på dagen, vackra upptäckande promenader, kanske lite träning med någon sport etc.

I de varma länderna finns också den mera populära säsongen och den mindre populära. Men där är det ofta det omvända kriteriet som gäller, dvs det är bra när det inte är ”för varmt”. Det är grymt lätt att glömma i början på November i Sverige att det finns skulle finnas ett sånt kriterie. Det är kanske t o m omöjligt att föreställa sig just då.

Förutom den politiska utvecklingen så har temat här i Thailand på allas läppar under Mars och April varit hettan. Precis som den plötsligt dök upp i slutet på Februari i Indien. Varje dag som en stående fras i småpratatet. Hettan som gör att man är dyngblöt och svettig redan på morgonen vid lämningen på skolan trots att man bara gått en liten bit. Värmen som gör att den enda rimliga aktiviteten är att sitta på en altan, med en fläkt och läsa en bok, fippla med datorn etc. Inte alls dumt, men ändå ett lite begränsat utbud. Med lite självplågande kan man ta en timmes promenad, yoga eller kanske tennis mellan kl 9-10, då det ännu bara är ungefär 33 grader i skuggan. Men redan då är solens strålar dessutom brännande. Om man kämpar en timme på morgonen, är det ett bra sätt att sen sitta mör på altanen utan rastlöshet i benen. Självklart är det lätt att känna sig som man inte ska snacka illa om värmen. Men alla pratar om den. Det sker av ett enkelt skäl, det är verkligen underskattat och tufft. Barnens skoldag är huvudsakligen inne i de luftkonditionerade rummen. Klockan 14 är det dags för hämtning på skolan. När man är framme och går in på skolans innergård så önskar man bara en bris. Står luften stilla där, då rinner det om alla. Efter skolan så går alla lättare vägen hem om man fått en glass i handen, så den mutan brukar vi unna oss. Sen hoppar barnen in i luftkonditioneringen för 1-2 h innelek till dess att den värsta hettan gett sig. Klockan 16 så kan man börja fundera på ett pooldopp, men poolen har då säkert 35-40 grader, havet 31 grader, dvs klent svalkande. Att göra andra uteaktiviteter känns ganska uteslutet. Det är fortfarande för varmt för det. Det är då kl 16 i regel 35 grader på sena em, men solens stekande strålar har då lugnat sig. Den bästa stunden är kring middag när solen gått ner och med en lite bris vid stranden. Då börjar hjärnan funka och alla kvicknar till. Barnens spring i benen kommer bort med kull på stranden.

Effekten har i alla fall för oss blivit att vi är nog är mindre ute och leker med barnen än vad vi skulle vara hemma. Det känns lite snopet, även om det också funkar helt bra. Men luftkonditionerade rum är en dröm för förkylningar, precis som våra varma krypin är hemma, det märks bland barnen på skolan.

Barnen har varit otroligt duktiga, även om de också ”klagar” på att det är varmt. Den som påverkas mest är Mattias. Han får ofta en liten panikupplevelse på 1 min när vi ska gå ut, skriker att han inte vill vara i solen etc. Sen accepterar han också läget. Men alla har vi blivit ödmjuka kring vad riktig värme innebär. Gösta och Märta brukar påminna om att det i Indien inte fanns luftkonditionering, ”då var det varmt på skolan”.

I Indien fastnade särskilt en minnesbild. Mitt på dagen i stekande värme så var det ett gäng som la asfalt. De gjorde det genom att skapa en vedeldad stor brasa, sätta ett oljefat på brasan med asfalt i. Killen som jobbade som ”omrörare”. Han vet nog svaret på vad riktig värme är.

Så visst är gräset grönare på andra sidan, men det är lätt att glömma att värmen kan vara för mycket. Det finns en helt fantastisk beskrivning av hetta i nobelpristagaren Doris Lesslings bok ”Gräset sjunger”. Om vi tycker det här är tufft, så kan man i den boken förstå vad riktigt hetta och brist på svalkande tillflykt kan betyda. Vill man dessutom läsa en brilliant beskrivning om vad läsning som är vardagsmat för oss innebär för en del andra, så rekommenderas Doris Lesslings nobelföreläsning. Som hon beskriver så kommer vi troligen aldrig kunna få reda på hur han som jobbade som asfaltsomrörare uppfattar det. Han har nog ingen blogg än på ett tag. Det indiska IT-undret används ännu så länge mest av såna som oss.

PS. Imorgon är det planerat strömavbrott på ön. Så i övermorgon kommer vi riktigt uppskatta fläkten och AC-n igen. DS.

En lördag efter en vecka med jobbiga avsked

Eftersom vi inte precis turistat så mycket på hela Koh Lanta och dessutom var lite ledsna efter att flera nära familjer åkt ifrån oss, så kände vi att vi måste hitta på nåt. Vi ringde på Mr Toong som kom med sin fina utflyktsbil som var på plats efter 10 min!

Vi gav oss iväg efter frukost och morgonlek hemma. Första stoppet var Old Town, på andra sidan ön. Sen bar det av till View Point, ett cafe på höjden med magnifik utsikt. Sen vidare till en strand på södra delen av ön med Same Same But Different. Där badade vi i havet, sov och lunchade en sen lunch. Vid kl 14 var vi möra och åkte hem och efter lite hemmapaus blev det dags för poolbad. Sen gick vi hem och laddade för kvällen, då vi gick till ”Indian/Pas” och käkade. Efter middag blev det eldshow av större barn från skolan, ivrigt påhejade av lärare, föräldrar och våra yngre idoler. Med massa strandlek i benen kroknade barnen och vi gav oss hem till ett Skypesamtal med Kiki, Agnes, Jonas och de otroligt gulliga nyfödda valparna, jättekul. Ebba och jag såg klart filmen som vi inte orkade klart igår. Sen somnade alla glada efter en härlig dag. Njutande av nattlugnet , satt jag mig med en liten whiskey, fixade med dagens bildskörd och skrev det här. Det var en bra lördag!

En bilddagbok från lördagen finns här:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Den berömda Thailändska vänligheten – Hur vanlig och vänlig är den egentligen?

Alla har nog en bild av thailändare och Thailand som:
- mycket vänliga och duktiga på att få gäster att känna sig välkomna.
- allt i ett otroligt vackert land, med allt från fantastiska marina resurser till nationalparker i bergen. Att det är så, repeteras ofta i reserepotage, reklam och bekräftas ofta av turister som kommer hem.

Vi har funderat en hel del själva under vår vistelse och frågat en del vänner, om thailändska gästfriheten verkligen är så bra som det sägs. Är naturen så fantastisk som det beskrivs? Som vanligt är det farligt att generalisera. Kan man jämföra en stad i norra Thailand med Koh Lanta eller t o m Phuket på samma gång. Olika provinser med stora variationer. Våra funderingar begränsas till upplevelserna på Koh Lanta, som ju tveklöst är en turistö, även om den inte är som Phuket, med sin massturism. Paradoxalt nog kan man tycka att de ställen med mest turister borde vara bäst på att ta hand om dem professionellt. Men förväntningen är ju konstigt nog ofta tvärtom, de större ställena har ofta blivit mera blasé och trötta på turister.

-Vad tycker vi då?
När det gäller gästfriheten tycker vi absolut att det glimtar till bland vissa thailändare, det som känns som den härliga äkta gästfriheten. Framfört med naturlig okonstlad charm, värme, glimten i ögat, humor (Sanuk) osv. Men oftare har vi upplevt det som ett ganska kylig pokerface mottagande, där det nästan t o m känns ibland som ett avståndstagande. Mindre familjerestauranger är oftare vänliga än på de större. Mindre hotell bättre än större, om vi inte pratar i lyxhotell-ligan. Några exempel: Om man ska åka på en endagsutflykt, har vi konstaterat att det man välkomnas med är ”Do you have the ticket”, inte ens ett Good morning, hello, Sawadee etc. Ofta inget leende. Jaaa, vi har försökt att verkligen själv börja med smilet, den glada hälsningsfrasen, men inte ens då lossnar det ofta. På utflykten är det korta objektiva beskrivningar på ett par minuter av det man ska se, inget direkt intresse för small talk med gästerna här inte. Lite en känsla av att beta av stoppen uppstår. Språket är säkert en barriär. Kunde vi thailändska skulle säkert massor vara helt annorlunda, men det kanske är lite svårt att fixa för alla turister. Tveklöst dyker det upp en mera formell och artig hantering av de thailändska turisterna som också finns, då engagerar sig ofta t o m en Manager på hotellet. Engelskan är också mycket begränsad, ofta just lite ord kring de basfraser som utflykten kräver. Det är intressant att så få lärt sig lite mera engelska efter så pass många år med turism som en av de viktigaste intäkterna.

När det gäller kultur och natur då? Det finns verkligen massor med vackert att se. Däremot känns det riktigt beklämmande att se hur man hanterar vissa av sina bästa tillgångar. För att skydda och bevara vissa av de marina parkerna och öarna så har de nationalparksstatus. Det låter bra. Researrangörerna betalar någon form av avgift per besökande turist. På en utflykt vid Koh Rok var skräphanteringen bedrövlig. Bland några av de finaste klipporna, vid ett stop för snorkelturen, låg det fullt med skräp i stora högar. Vid den arrangerade platsen där man t ex kan hyra tält i parken, så låg det 20 m från den lokala restaurangen stora mängder med gammalt skräp. De 20 m kring restaurangen var kliniskt fint plockade, särskilt blad från träden plockas varje dag. Men som det var en annan värld var all skit samlad 20m bort. Jag frågade researrangören varför det var så. Han sa att de betalar avgifter till Nationalparken, men att de ansvariga inte vill spendera pengarna på sånt. Verkar ingen bra idé långsiktigt. Researrangörerna inne i nationalparken gjorde inte heller något för att stoppa att passagerare matar fiskar, tvärtom kunde de själva slänga i. Vid en tur vräkte lokala turister ut stora mängder med brödsmulor, kanske 5 l, det blir både snaskigt i vattnet och aggressiva fiskar på kuppen. Det vi pratar är en väl etablerad researrangör, i en nationalpark, på en väl etablerad mogen turistort. En insatt thailändare som jobbade med dykning ansåg att de just nu håller på skapa en katastrof, med hårt fiske runt öarna och en turism där bara snabba njutningen och snabba pengar är det som gäller. Att vara god konsument är inte heller så lätt, det är verkligen ingen diskussion som är lätt att ta med den enda på båten som pratar knagglig engelska.

Kanske är det många bybor som är lite ”turisttrötta”, men jag tror de kan få problem i sin turism om man inte lyckas skärpa till sig lite mer. Kombinerar man det med en ökad politisk oro i landet och miljöförstöring kring turistorterna så kan nog många gäster försvinna. Minst lika snabbt som de kom. Konkurrensen är brutal och när nyhetens behag av Thailand som charterland är borta, så gäller det att skapa ett beteende som verkligen också håller i längden.

Är vi ett par gnällisar som har det för bra? Säkert. Men vi har försökt att jämföra med hur det egentligen är när vi turistat i Europa, eller på andra mer avlägsna ställen. Vi tycker inte att det vi sett här matchar förväntningarna. Men vi känner att det är ”inkorrekt beteende” att säga så i Thailand. Vi tycker att många andra ställen känns mer turistvänliga. För förväntningarna är också höga. Budskapet i resereportagen är ofta förenklat positiva. De nöjda turisterna som kommer hem då? Hur förklarar jag dem? Ja, såklart är det så att många är mycket nöjda, som har en annan uppfattning än oss. Men jag tror också att det finns en viss självbekräftelseeffekt. Har man rest långt och betalat dyrt, så är summeringen till kompisarna hemma att” det var riktigt bra”, det är naturligt.

För det är ett annat litet tabu-ämne vi tycker oss ha känt och sett. Summeringen i vykortet hem och väl hemma ska vara att det är otroligt fantastiskt. Även om det i vardagen på plats finns en stor portion kritik av oss som är här. Där ganska mycket kritik är riktigt befogad och en del säkert lyxproblem med naturligt smågnäll som är mänskligt överallt. Men våga inte skriva hem och säg att det inte är bra!

Comeback efter 11 år!

Förra gången var 26:e Mars 1999. Då var det honeymoon i Sydafrika. Det har hänt en hel del sen dess….men ingen dykning. Tydligen inte ett helt ovanligt fenomen, 30-åringar som tar paus i dykningen 10-15 år pga av alla möjliga ursäkter, sen är det dags att vilja vara som 30 igen…

Efter 11 år var det alltså dags igen, att dyka med tuber. Senast var när jag tog certet i Sydafrika i Sodwana Bay. Så det var inte bara länge sen, utan dessutom en kort karriär (4 dagar). Efter storrensningen hemma i huset i December hade jag hittat både PADI-certifikatet och loggboken djupt ner i någon låda.

Jag skulle göra en refresh kurs 1 dag inkl dyk på Ko Bida Nok och Koh Bida Nai. Kvällen innan fick jag tag på en bok och snabbpluggade. Dykinstruktören Kla skulle ta hand om mig så jag kom upp igen levande. Det gjorde han förträffligt. Både teorigenomgång på båten, genomgången av alla övningar och inte minst praktiskt under vattnet. Det var lite nervöst att se hur det skulle kännas igen, men det funkade bra. Vi såg en del smått och fint, Giant Moray, White Eye Moray, Scorpion Fish (riktigt giftig), Yellow Box fish, Lionfish, Sea horse Tigertail, Varicote Wart Slugs , Trigger fish, Sand Lizard fish mm. Se bilderna nedan (inte jag som tagit, bara lånat på nätet..). Dyken var fina och övningarna gick bra. Hela turen var riktigt bra arrangerad med LantaDivers, så det blev en härlig dag på havet. Lite väl mycket dykare i vattnet på vissa ställen, det märktes att stället låg nära Phi Phi, mera folk därikring än de öar som ligger söder/väster om Koh Lanta.

Sen var det dags att vända en ny sida i den gulnade loggboken och fylla i nästa datum, drygt elva år senare. Två dyk a ca 50-55 min, Max djup 18m, Sikt: 20 m, Vattentemp: 31 grader (japp…), Lufttemp: 35 grader, etc.

Göstas Topplista

Gösta 9 år har sammanställt en snabb topplista mellan Tanzania, Indien och Thailand. Se bilden nedan, eller tryck på länken för att se lite bättre om du är gammal och har svårt att se ;)
Göstas Topplista

13/4 Songkran dag 1= Hur man tvättar alla i en hel stad rena inför ett nytt år

Detta bildspel kräver JavaScript.


Nytt år på gång, i alla fall Lunar New Year. Det betyder 3 röda dagar 13-15/4 i Thailändska kalendern och en ledig dag idag på Svenska skolan, den s k Songkranhelgen.

-Vad ska man göra inför ett nytt år? Bli ren och fin såklart och städa undan alls smuts från förra året.
-Hur gör man det bäst då? Tvätta sig? Duger inte. En bättre idé är att ordna ett gigantiskt vattenkrig där alla är med, och slänger vatten på varandra, DÅÅ blir man riktigt ren. Så funkar första dagen i Songkran-helgen.

Igår kväll shoppade vi våra vattengevär, det fanns ingen chans att pruta, säljarens marknad den kvällen. På morgonen tränades det på gatan vid huset. Sen innan lunch var vi redo att ge oss mot staden. Redan längs vägen så stod folk med stora tunnor och hinkar, efter 500 meter var vi dygnsura av attacker, våra vattengevär stod sig slätt. Värst var de som hade isblandat vatten, det kyler i bästa laget. Inne i staden så var det människogrupper med vatten överallt och det var bara att ge sig in i fighten, underbart kul. Barnen överlyckliga och alla vuxna var precis som barnen. Svalkar bra i 37 gradiga värmen, det är årets hetaste period just nu. Flakbilar åkte runt fyllda med folk och vatten, alla kastade vatten på varandra och vart dränkta. Polisen fick lite mindre sprut så det var smart att stå framför honom som mänsklig sköld. Inte ens de som åkte moppe skonades, alla var helt dygnsura. Det finns en regel att den som håller upp en hand ska fredas, men de flesta låtsas inte se den handen, spruta först och ett glatt sorry sen.

Vi samlade krafter på en lunchrestaurang vid piren med vänner och gav oss sedan ut i nästa rond i ett par timmar. Bilderna togs innan lunch då det var lugnt i stan, efter lunch gick det inte att ha en kamera. Då var det hinkvis med vatten som kastades bland hundratals personer, brandbilen var med, dykarrangören använde övertryckstuber för ett stort rör etc. Alla medel tillåtna. Efter fika och mera vattenkrig var vi helt möra och hoppade i en tuktuk hem på sena eftermiddagen. Då var det bara 2 km kvar med människor som slängde vatten. Men man kan inte bli mer än dyngsur.

Det känns främmande att tänka att det finns beväpnade trupper i Bangkok, när denna fredliga glada Buddistiska tradition och lek med vattnet firas glatt med allt och alla. En sjuk kontrast.

11/4 Helgtur till Phuket o Calle & Ewa

Vad är egentliga nyttan med Facebook? Jo, t ex att se att kompisar är i trakterna när man inte är del i vanliga kollen där hemma. Calle och Ewa var i krokarna. Vi slängde oss på båten från Koh Lanta via Phi Phi i lördags. Vi tog oss ut till deras härliga boende på östsidan på en ö bortanför Phuket town. Jätteskoj att träffa vänner, inte minst när det finns så mycket tid. Deras tjejer lärde Märta stå på händer i poolen, Gösta hoppade volter från kanten och Mattias hittade nya kompisar att snacka MYCKET med…Vi njöt poollivet och efter en mördande mountainbiketur i obygden med Calle bland glada öbor, så hittade vi högst upp på ön efter stigen, en….japp…servering. Mitt i ingenstans, kan inte vara 1 kund i veckan där. Livets godaste cola var det i alla fall. Sen skippade vi colan och fortsatte med poolpartyt & smaskig middag. på kvällen åkte vi in till Phuket town och somnade gott. Söndagförmiddagen hittade vi en grymt fin matmarknad, försenat lördagsgodis, nya sandaler och en smaskig McDonalds lunch, innan vi åkte hemåt på em till KohLanta. Här i Asien är inte Fantan alltid orange, spana in Göstas tunga efter en smaskig röd Fanta.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Påskhelg i Kuala Lumpur – den långa versionen

Detta bildspel kräver JavaScript.

Bilder till texten

2/4 Långfredag mot Kuala Lumpur
Mattias nygamla dygnsrytm håll i sig, han vaknade vid 05, inte så konstigt. Vaknade glatt med viss resfeber inför att åka. Barnen var lite stökiga på morgonen, vi forcerade ett bad innan taxin kom strax innan 10.30. En egen minibuss, det är otroligt skönt. Mattias och Ebba somnade snabbt gott i bussen, Göstas bok var slut efter 30 min, men då hade han tjuvläst på morgonen hemma. Nintendot var fulladdat, så Märta och han spelar SuperMario för fullt. Det tar ca 2h att ta sig till flygplatsen, med två små bilfärjor. Själva flygresan är bara en dryg timme sen. Riktigt kul att komma iväg från ön, det känns kul att se lite storstad med allt vad det innebär. Mattias sov gott på vägen, de övriga läste och spelade Nintendo. Vi åt en lunch på flygplatsen snabbt innan planet gick. Flighten var bara 1.5h, när vi landade i KL stod regnet som spön i backen. Mörka moln överallt. Vi lyckade springa mellan värsta skurarna till gångvägen in i avgångshallen. Nu var det bara att hoppa i en taxi till hotellet. Efter första taxikön, insåg vi att vi stod i en ”lyxtaxikö” där det bara kom bilar ibland. Vi släpade oss till den valiga taxikön där det kom bilar hela tiden. När vi var först i kön insåg vi att vi skulle ha köpt en biljett, det var trist, alla var möra och barnen lite småsura. Jag sprang tillbaks in i avgångshallen, efter 2 varv och flertal frågor senare hittade jag kassan. De sa att bara en jättebil skulle funka för oss, efter ett mindre gräl fick jag ändå köpa till den vanliga bilen, sprang tillbaks, de måste undrat var jag tog vägen. Inne i taxin var det en kille som på bra engelska, bästa på hela resan, pratade om allt möjligt, intressant om Malaysias utveckling och problem idag. En hel del business flyr landet pga byråkratin. När vi närmade oss stan dök de stora tornen och skyskrapesiluetten upp, en häftig syn, mitt i regnande. När vi kom till vårt hotell hade alla spring i benen efter allt sittande, dessutom var vi rejält hungigra. Vi slängde in allt i rummet och gav oss ut i området. Vi hittade en bra restaurang Victoria station, som severade smaskigt griillat kött i en lokal som bl a innehöll delar av två tåg. Barnen gillade det. Vi gillade det och delade på den första goda flaskan rödvin det här året. Efter maten boade vi in oss i rummet, på med tv-apparater, slagsmål om säng etc. Det var ett schysst stort rum, eller 2 sovrum och ett vardagsrum, allt på ”Lanson Place”. Barnens största lyx är att få somna till tvn, det gjorde de gott. Ebba däckade också. Jag var pigg och tog en sväng på stan, till Bukit Bintang för att strosa och se på kvällslivet. Stannade och tog en öl på ett ställe där de spelade live-band. Kort säng, men somnade gott sen.

3/4 Påskafton– inte mycket som vanligt
Barnen var lite bekymrade, de undrade hur det skulle bli med äggen. Vi konstaterade att vi får försöka hitta nåt, men kan inte garantera det, ett besked som de inte gillade. På morgonen tog vi i alla fall och hade äggknackartävling med hårda ägg från frukostbuffeten. Jag vann! Barnen sura. Frukosten var helt ok, men barnen konstaterade att den inte höll samma nivå som i Bangkok. Vi satte fart ner mot Petronas för att gå på deras Science-center och shopping. Vi var tidigt ute, det var precis öppnat. Attt få biljetter upp i tornen är värre, då ska man köa ett par timmar kl 07, det skippade vi. Barnen var jättenöjda, både med science-försöksverkstaden och även med shopping. Sen var det utlovat hamburgare, det var t o m Burger King, en succé. Mattias var lite småtrött efter en stökig natt, han var lite rosslig. Det ledde till att han somnade när jag bar honom på väg till restaurangen, han fick sova på bänken i restaurangen när alla andra glufsade. Ebba passade honom och vi gav oss ut på nödvändig shopping, dvs nya badbyxor till Gösta, baddräkt till Märta och till Mattias köpte vi också. Sen letade vi tennisbollar också, utan att lyckas. Vi fick med oss lite tshirts mm också, det var inget fel på shoppingen. Vi fortsatte när Mattias vaknat och ätit lite. Nu även med sökande av Märta till hennes önskelista inför födelsedagen 1/5, i Koh Lanta är det skralt med presenter. Vi bunkrade ett stort lego och lite småsaker. Sen var barnen möra. Jag och barnen åkte hem till hotellet, där det fanns ett lekrum, medan Ebba stannade och forsatte shopping i lugn och ro. Vi lekte med en kinesisk dam, som roade barnen jättebra, bl a med hoppa från hög stol och fånga boll som hon kastade. Barnen lekte febrilt i ett par timmar. När Ebba kom tillbaks så gick de till poolen och jag hoppade istället in i taxin för att ta nästa ”mall”, nu mot Sogo som damen på hotellet tipsat om hade storrea. Där var det kampsport på reagolvet i markplanet och i hela varuhuset också. Rafsade ihop lite smått, nu även tennisbollar. När jag kom hem var vi slut allihopa, var skulle vi äta vår påskamiddag. Vi kom fram till att det nog blev mest likt i China town, så där hittade vi ett enkelt ställe där vi beställde in en drös rätter, våran alternativa påskbuffet. Där frossade vi i konstiga rätter, eller i alla fall i läsk. Sen åkte vi hem till hotellet, plockade fram godisäggen av tidningspapper och njöt. Kvällen slutade med att somna till tvn i hotellet, både vuxna och barn.

3/4 påskdagen– Sunway Lagoon
Vi konstaterade att vi inte kommer hinna allt. Barnen fick välja mellan att komma upp i torn, äta en påskbuffet på ett hotell eller äventyrs- och badlandet Sunway Lagoon. Beslutet var lätt, alla ville till det sista. Vi gav oss iväg efter frukost, taxi 30 min. Det visade sig vara ihop med en stor ”mall” också, som satt ihop. Vi åkte mindre karuseller först, en liten berg och dalbana, alla nöjda. Sen gav vi oss ner mot baddelen. Det var en succé med t ex långa kanor där man åkte med gummibåt, andra kanor där man låg på mage med tunn madrass. Alla vågade, Mattias var först rädd för att åka den långa med magen. Men efter att ha missat ett par ”avgångar” så bestämde han sig för att prova. Man fick inte alls åka två, utan han var tvungen att slänga sig ut på mage i en 100 m bana, det var modigt!!! Sen lekte vi runt i lekparken och barnen njöt totalt. Kl 13.30 insåg vi att vi måste få i oss mat, det blev Malay-stuk på maten, halvpoppis bland barnen. Alla var möra, vi bestämde oss för att inte bada mer, bara ta ett par karuseller till. Vi gick dit, Mattias somnade i min famn, däckad. Ebba och Gösta hittade en till bergochdalbana, Märta fick inte åka den, lite ledsen. Men den hade varit jätteläskig, så det var ett uppskrämt par som kom tillbaks. Nu var alla nöjda och vi gav oss iväg till shoppingmallen. Där hittade vi en barnvagn till Mattias som han kunde sova vidare i, han såg stor ut i den! Vi strosade runt i mallen och efter ett tag hittade vi en Baskin´Robbins, som de frossat i Indien. Dags för en sån här gott. Det fanns en godisbutik, som Ebba handlade i för att kunna fylla våra tidningspappersägg. Hemma åt vi ännu en köttbit på våran lokala restaurang Victoria station, bara för att väga upp mot all veg mat i Indien…innan det var dags för alternativt påskäggsletande, som vi sköt upp dagen innan. Jag gömde äggen runt i hotellrummen, sen satte letningen igång. Alla ägg hittades och sen var det bara att hoppa upp i soffan framför TVn och njuta, tur nog var det dessutom Mr Bean på TVn.

3/4 måndag Annandag påsk– Hemåt Koh Lanta
Taxin skulle komma kl 11, så vi hade ett par timmar efter frukost. Gösta och jag smet till en mall i närheten, i hopp om att hitta nåt mer till Märtas födelsedag. Övriga var i lekrummet på hotellet, ingen var sugen på poolen, den var ”alldeles för kall, typ 24 grader..”. När vi kom till flygplatsen hade vi bra timing ända till incheckningen. Då började de fråga om Ebbas pass, som hade mindre än 6 mån till det skulle gå ut. Vi försökte få åka i alla fall, snacka i Thailands immigration om det, men det gick inte. Efter 30 min hade han lyckats ringa till gränsen och få ok på att släppa iväg Ebba. Nu gällde det bara att hinna med planet också. När vi kom till security ropades våra namn för fullt, alla sprang, mutor utlovades om vi skulle hinna med planet om alla sprang bra. Det satte fart. Supersvettiga men lyckliga nådde vi planet, det var långt ut på plattan. Ebba såg ledsen ut när det ett tag såg ut som hon skulle få vara kvar ett dygn. Sen flöt resan på bra hemåt. Vi fick en bil, även om de som hade bästa priset och vann affären, sen inte visade sig ha någon bil inne. 1.5h senare var vi tillbaks i KohLanta. Matttias sprang raka vägen till Bror. De såg på tv, Mattias anslöt, efter 1 min sov han tungt. Alla var glada att vara hemma. På kvällen var det fint väder och vi gick ner till stranden med Tobias&Kajsa. Bra barnlek på Picasso, sen ramlade alla ihop och vi fick ge oss hemåt, barnen jättesandiga. Istället för duschen fick alla hoppa i deras pool vid huset, succe, dessutom lyckades de förhala sänggåendet. Huset var varmt, vi varvade AC och utan, det blev en stökig natt.

Dagen efter hade Gösta fått frågan om vad han gjort i KL. ”Gått i olika shoppingcenter” var svaret, det var tacken för en barnanpassad weekend, tänk så olika man kan uppfatta saker.

TESTA MIKROLÅN MED KIVA – 25 dollar för test

Här är ett tips. ***Du får 25 dollar att testa med. ***

Kiva = Låna ut lite pengar till en behövande entreprenör som du tror på

-Hur svårt är det inte att välja vad man ska ge till, om man vill göra någon nytta. Ofta känns organisationerna som stora företag som är så komplicerade att det är svårt att känna närheten till nyttan.
-Hur trist är det inte att otroliga hjälteinsatser från människor i hjälporganisationerna skuggas av att nån stackare snor pengar från sin arbetsgivare.
-Har man pengar på ett räntelöst konto, kan man göra nåt roligare med dem ett tag.

Här är ett par bra länkar för att förstå hur det funkar.
-Erik från Piteå vann en tävling på bästa sättet att förklara det enkelt, spana in filmen, den är bara några minuter, den är grymt bra gjord.
-Läs sen mer på Kivas bra hemsida.
-Är det nåt litet skumt?? Inte alls, spana in några recensioner.

Prova Kiva! Du bedömer vilken typ av verksamhet och vem du vill stödja. Du lånar ut lite. Allt eftersom pengarna betalas tillbaks, kan du välja någon ny verksamhet du vill stödja med det som betalats tillbaks. Allt paketerat i en seriöst och proffsig hantering, där inte minst en bra IT-lösning skapar närhet och smarta lösningar. Sen är det bara att hitta nya spännande entreprenörer som kan göra nytta med dina vilande pengar.

Välj länken nedan. Ta en check. Koderna nedan går till tillgodocheckar, om du har lust att testa, så ta en. När du tagit en, så maila mig, eller lägg en kommentar i bloggen så kan jag ta bort den från listan (annars ligger det kvar använda koder som inte funkar).

https://www.kiva.org/redeem?_te=gcp

AV3X-VK7P-7QAK-97H7
KDKJ-PKTM-F79H-XTUW
YQUY-W9H9-CWNV-PMAV
9JJY-D79F-QNDT-9CDJ
PXDV-UFJV-M77Y-ACY7
493W-3UMJ-HX7F-ET7W
7AMR-TNKP-YRYY-F3UP
RWPM-RHXT-TNF4-JRTD
7Q3M-YMPV-KC3D-FJQN
U3J3-J794-ENQY-7XEE
FHXP-XWYA-RXWT-9XPR
FRU7-TPPR-TQN7-EH7T
WVXX-YPWC-9CUF-UMDA
R9HM-X9H4-V7FV-YY3E
YMMQ-PAPK-CKDW-XPYE
J73Q-TWMA-7A7M-X4D3
PFF3-DQJ4-WMEY-A73F
HPKF-FKRX-NW4K-7XH4
4CFP-TVVE-HDUF-NE4W
QEEU-JV9R-U7XW-PXJP

Lova att i alla fall testa det!

Man kan välja om man vill vara med i ett team. Då kan man se på ett kul sätt vad en mindre grupp kan göra. Det finns t ex på:
(privat) http://www.kiva.org/team/kivakompisar
(KnowIT kompisar)http://www.kiva.org/team/know_it_business_consulting

PS. Det är bra som presenter som ofta uppskattas för att personen som får gåvan också väljer aktivt vad man vill stödja. Det är lätt att köpa tillgodokvitton på nätet som man kan printa/maila etc. DS

6/4 Teambuilding & presentationsteknik – basblock

Veckoavslutningen på skolan är något helt fantastisk. Jag är totalt såld! Hur funkar det då? Jo…

Alla barnen samlas på fredagar en halv timme innan skolan slutar. De sitter samlade på ett golv i grupper med sina klasser, från dagis till de största i högstadiet. Varje vecka är det någon klass som håller i avslutningen. Då redovisas något större skolprojekt man haft, allt från Sveriges geografi till uppvisning av någon dans man lärt sig. Nästan alltid använder man rekvisita i redovisningen som man också gjort i projektet. Det måste vara underbart att även i skolarbetet ibland ha ett sånt tydligt mål när någon verkligen ser det man gör. Att ha en tydlig leveranspunkt, då det ska vara klart. Det behövs så tydligt, vare sig det är skola, jobb eller hemma.

Varje barn presenterar alltid stolt sin del av redovisningen. Den avslappnade stämningen smittar av sig och barnen tar för sig när det är deras tur att berätta sin del. Alla lyssnar, från dagisbarn som Mattias, till föräldrarna som brukar försöka vara med på veckoavslutningen. Applåderna haglar, självförtroendena stiger i raketfart. Snacka om bra start i presentationsteknik, att både få göra det själv och att höra vad de andra gör, även mellan årskurserna.

Om något barn eller lärare slutar så tackas de av med medalj, ännu mera applåder och kompisar jublar. Om någon fyllt år under veckan så sjungs det av alla. Födelsedagsbarnet väljer sång på svenska, engelska eler thailändska. Om det är nåt speciellt så finns tid för rektor, eller andra att berätta, eller ställa frågor. Ofta sjunger hela skolan en sång de tränat in under veckan som ett tema, gärna med kanon och annat kul. Man försöker blanda in föräldrarna in i någon del.

Hur avslutas veckan och avslutningen då?
-Jo, såklart med Thailändska nationalsången. Den kan nästan alla, jag håller själv på att lära mig, testa länken om du vill höra.

Visst är det lättare att ha en sån veckoavslutning i en mindre skola där de flesta föräldrar har gott om tid att vara med. Men jag är övertygad om att det skulle gå att ha en variant hemma också som skulle ha en liknande effekt. Kanske fredagar kl 15, alla klasser i lågstadiet samlas, de föräldrar som kan vara med ansluter. Det kräver säkert sin planering, men när man roterar det över klasserna så redovisar man själv kanske ”bara” en gång i månaden. Det vore väl nåt?

1/4 Efter ett kvartal med sol kommer….

Just det, regn!

Under resan har det varit nästan uteslutande sol. Värmen var perfekt i Tanzania. Även i Indien var det varmt men skönt första tiden. Allteftersom tiden gått steg har värmen stigit till nåt man plötsligt fick stor respekt för och blev extremt ödmjuk inför. Även ökad förståelse för de som jobbar med fysiska arbeten i upp mot 40 grader. Thailand blev snabbt allt varmare också, efter att vi kommit hit. Ebbas föräldrar har sagt att vi numer t o m går sakta. Men går man snabbt så kommer flödande svett över kroppen. Och vad man nu ska gå fort till?? Först måste man hitta det :)

Så, när det för tre dagar sen kom stora becksvarta moln över bergen så hoppades vi på en stor nedkylning. Den kom och temperaturen sjönk till säkert 29 grader, dvs svalt faktiskt. Barnen dansade på gatan av lycka. Regnen är starka skurar och ofta med blixtar&dunder. Sen dess har det regnat varje dag på em.

Längtar redan till nästa regn!

25/3 Händer det mindre om man har färre inlägg??

Ja, det händer nog i alla fall färre saker än i Indien, där det känns såpass tydligt annorlunda, att det kommer spontant att skriva. Ett tydligt tecken på att vardagen börjar infinna sig. Precis som hemma händer det massor i vardagen, men man uppfattar det ofta inte. Tiden känns större om man reflekterar över det som händer. Typ så berättade Peter Englund som sommarpratare förra året. Man kan öka storhetskänslan av tiden om man tittar in i vad som egentligen händer, eller inte tänka alls, så krymps tidskänslan (förtränga något), t ex om man springer på med vardagssaker och hinner se det som sker.

Vardagen här då? – Jo tack. En hel del inslag är likadana. Barnen ska vakna, ha frukost, bråka lite och dras till skolan. Att skolan börjar kl 09 gör det både lättare och svårare, de hinner börja leka och vill ofta inte iväg, men det är mindre stress på morgonen. Det är skönt. Även om det också är grym lyx hemma, att åka tidigt till jobbet, ta en kaffe och dra igång allt.

På fm är det fritt fram för motion och fixande.
-Fixande är något som innebär funderingar i allehandla former; studier, läsande, analyser av olika intressanta teman etc. En riktig riktig lyx att ha sån tid.
-Motionen innebär t ex att plåga Ebba 1 h på tennisbanan, springa eller ta en rejäl långpromenad. Men det ingår också 35 grader och en gassande sol, nåt som inte alltid känns så lyxigt som det låter. Badet i gröna havet efter motion är tvekös lyxlyx.

Lunch äter vi här också, men mindre portioner och med thai-smak. Än har vi inte hunnit trötta ut thaismaklökarna. Så måste man dricka 75 cl vatten till lunch, för att få i sig en del av de ca 3l vatten som man behöver få i sig på dagen.

Efter lunch kan man fixa vidare en stund.

Barnen ska hämtas vid skolan kl 14. Då är det brutalt hett, ofta upp mot 38 grader. På vägen hem ingår oftast en glass på den smällheta promenaden Vi bor ca 10 min promenad från skolan. Alla går lättare i den stekheta solen längs vägen med en glass i handen, där är det glödhett. Precis som hemma blir det trix med kompislek, vem ska var, hämtas när etc. Om barnen ska hemåt så brukar vi försöka ta 1-2h inne först, sen har värsta hettan gett sig. In med alla i ett av rummen och på med ACn, så brukar de kvickna till.

Sen kan det vara dags för utetid mellan 16-18, då är det ofta läge att hoppa i poolen med barnen igen. Just nu är de rädda för maneter, nån hade skrämt upp dem. Ingen skräms med att många får öroninflammation i poolen, Gösta har precis tagit en alvedon och har ont i örat…får se.

Middag äter vi här också. Första tiden mest ute på bra enkla strandrestauranger, med solnedgången, stranden och strandleken intill. Men det blir alltmer sug efter hemmamat, torsdagen idag ledde till pannkakor som gillades skarpt.

Sen blir barnen trötta men erkänner det inte, precis som hemma. Då ryker vi mer eller mindre ihop, obereoende om vi är i huset, stranden, det gäller nog universellt. Beroende på hur det har gått, så är vi mer eller mindre slut själva och däckar också. Det är egentligen då man ska vara vaken, då går temperaturen ibland ner mot 28 grader (ikväll är det 32 grader just nu kl 21..), altanen är härlig, nattsyrsorna igång. Men sånt nattsudd får man orka på helgen, precis som hemma.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.